Läslyftet ska stärka barn och ungas framtidsutsikter
Onsdag 9 september 2020
Läslyftet på 200 miljoner kronor om året är en satsning som liberalerna tillsammans med regeringen och centerpartiet gör som ska stärka barn och ungas läsförmåga. Det ger dem större ordförråd och förbättrar deras framtidsutsikter oavsett var i landet du bor, vilken skola du går i och vem dina föräldrar är. Läsning och läsförmåga är av stor betydelse, både för samhället som helhet och för den enskilde individen.
Särskilt pojkars läsförmåga behöver stärkas där vi idag ser att var femte pojke saknar behörighet till gymnasiet och hela var tredje går inte färdigt gymnasiet. Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni och partiets kulturpolitiska talesperson Christer Nylander presenterade därför idag ett läspaket i tre delar för att stärka samhällets insatser och för att samla samhällets aktörer i en kraftsamling för att stärka ungas läsförmåga.
Första delen handlar om fortbildning för lärare i förskole- och lågstadieklasser. Lärarna erbjuds att genomgå en särskild utbildning i hur man främjar läsandet och hjälper barnen att tidigt knäcka läskoden.
– Parallellt med det satsar vi på att stödja biblioteken för att öka deras närvaro och utbud. Det handlar om att finnas där barn finns och att på olika sätt öka tillgängligheten, säger Liberalernas kulturpolitiska talesperson Christer Nylander.
Satsningens tredje del berör 2018 års utredning från Läsdelegationen, där forskare och författare tog fram en rad förslag med syfte att ge barn lika förutsättningar till fullgod läsförmåga och ökad läslust.
Delegationens föreslagna insatser gällde bland annat mer stöd till ”Bokstart”, en satsning som innefattar samverkan mellan bibliotek och förskola för att stimulera språkutveckling och läsmotivation hos de allra yngsta. Ett annat förslag handlar om att inrätta ett läsråd med aktörer från olika delar av samhället.
– Nu genomför vi stora delar av Läsdelegationens förslag. En viktig punkt är det helt nya Läsrådet som innebär att man får samlad kompetens från hela samhället. Det är ett mycket bredare anslag än vad man vanligtvis brukar ha. Satsningen på ”Bokstart” gäller 1–3-åringar och där vill vi med hjälp av föräldrarna göra barnen nyfikna på läsning, rim och ramsor, eller annan lättare läsning, säger Christer Nylander och fortsätter:
– Jag träffar väldigt många föräldrar som verkligen vill att deras barn ska läsa men de vet inte riktigt hur de ska gå till väga. Paketet vi nu presenterar angriper det från tre håll: vi stärker lärarna, biblioteken och även föräldrarna.
Läslyftet i tre delar
- Läslyftet: En grundläggande läsförmåga är grundläggande för fortsatt lärande och utbildning generellt samt för individens möjligheter i framtida arbetsliv. Vi måste fortsatt satsa på att alla elever oavsett kön ska få en grundläggande läsförmåga oavsett vilka föräldrar de har, i vilken skola de går eller var i landet de bor.
- Stärkta bibliotek: Biblioteken är den viktigaste läsfrämjande aktören utanför skolan. Att stärka biblioteken innebär också en satsning på ökat läsande. Satsningen Stärkta bibliotek, syftar till att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet.
- Genomförande av Läsdelegationens förslag: Läsdelegationen hade i uppdrag att lämna förslag om hur alla barn och unga kan få likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser. Nu ska läsdelegationens förslag genomföras i enlighet med vad som är överenskommet i Januariavtalet.
Läs hela artikeln i Dagens Nyheter 20200909 här.